Viktiga hållbarhetsanalyser i Dalarnas kommuner

Hittills har nio av Dalarnas 15 kommuner genomfört en så kallad hållbarhetsanalys. Vad innebär egentligen en sådan och hur går det till? Vilka effekter kan det få och vilken nytta gör det för mig som företagare inom besöksnäringen? Caroline Staaf är hållbarhetsansvarig projektledare på Visit Dalarna och ger svar på frågorna. Dessutom ger hon exempel på några av de positiva effekter som analysarbetet kommit med.

Caroline, vad innebär en hållbarhetsanalys?

– Det är en nulägesanalys av det samlade hållbarhetsarbetet på en destination. Den belyser övergripande en destinations styrkor och utmaningar samt presenterar prioriterade åtgärdsförslag på identifierande utmaningar. Den resulterar i en GAP-analys, alltså en rapport som definierar gapet mellan nuläge och ett önskat läge.

Görs sådana i Dalarna?

– Ja, sedan 2019 arbetar Visit Dalarna enligt den globala metodiken Global Sustainable Tourism Council (GSTC) för att analysera kommuners, företags och andra lokala och regionala aktörers hållbarhetsarbete i Dalarna. Det är en metodik som tagits fram av flera FN-organ för att mäta ett nuläge och ge förslag på åtgärder för en förflyttning mot en hållbar besöksnäring. Arbetet har fram till 2022 lett till analys av nio av Dalarnas 15 kommuner och cirka 40 av besöksnäringsföretagen. Plus en kunskapshöjning och hållbar förflyttning internt hos oss på Visit Dalarna.

Hur går en hållbarhetsanalys till?

– Arbetet sker i varje kommun för sig. Det involverar, förutom representanter från den aktuella kommunen, också instanser som Länsstyrelsen, Region Dalarna och Högskolan Dalarna, intresseorganisationer som direkt eller indirekt påverkar eller påverkas. Och förstås även företagen inom besöksnäringen. Processen börjar med att vi samlar in dokument, skickar ut enkäter till företag och föreningar och ett rundabordssamtal. Resultatet presenteras alltså i form av en GAP-analys som kan användas i det fortsatta arbetet. Till exempel i den lokala handlingsplan som Visit Dalarna och respektive kommun gemensamt tar fram. Processen leds av en projektledare från Visit Dalarna tillsammans med en extern konsult som opartiskt granskar destinationen utifrån GSTC kriterier.

Frukostbuffé på hotell i Dalarna. — Att välja lokalproducerade råvaror och samarbeta med lokala producenter är en del i arbetet mot en mer hållbar besöksnäring.

Varför är det här viktigt för Dalarnas besöksnäring?

– Besöksnäringen i Dalarna var redan 2017 överens om att hållbarhet var ett av tre fokusområden som ska genomsyra allt destinationsarbete. Det innebär att vi tillsammans har sagt att vi ska se till att vår upplevelseproduktion inte tär på de resurser vi har i termer av miljö och kulturhistoria, att den ger långsiktig lönsamhet och att besöksnäringen bidrar till en hållbar samhällsutveckling i hela Dalarna. Utifrån det vi kommit överens om gemensamt såg vi ett behov av att få en nulägesanalys av hållbarhetsarbetet hos region och kommuner. Dels för att kommunens och andra lokala och regionala aktörers hållbarhetsarbete påverkar möjligheter och förutsättningar för företagare att arbeta hållbart, dels för att kommunerna är destinationen, det vill säga den plats som besökaren upplever. Har vi inte hållbara platser och företag, kommer vi inte kunna erbjuda besökarna att besöka Dalarna på ett hållbart sätt, vilket vi sagt i strategi 2017 att vi ska göra.

Kan du ge några exempel på effekter av redan genomförda hållbarhetsanalyser?

– Absolut! Ett exempel på resultat är att flera kommuner nu har fått in hållbarhetsmål och -aktiviteter i sina lokala handlingsplaner. Det gör att vägen mot en mer hållbar destination får en tydligare gemensam riktning för kommun och region utifrån respektive kommuns förutsättningar. Plus att det går att mäta förflyttningen som aktiviteterna leder till. Att prioritera och värdesätta hållbarhetssatsningar tillsammans, både lokalt och regionalt, gör att hållbarhetsarbetet blir mer greppbart och överskådligt anser flera deltagande.

Det brukar också hända grejer redan under rundabordssamtalen med varje kommun?

– Ja, effekter som vi ser redan under rundabordssamtal är en ökad förståelse och insyn i allt bra arbete som redan görs. Genom att dela sådan information med varandra kan leda till en ökad omställningstakt eller bredare hållbarhetsinsatser än inom kommungräns. Det är också många kommuner som lyft att det är första gången de sitter ned och pratar om alla hållbarhetsdelar tillsammans, inte bara över sektorer och ansvarsområden inom kommunen utan även i relation kommun och region samt företag, förening och kommun.

Personer sitter runt ett bord och pratar. — Rundabordssamtal är en del i hållbarhetsanalysen. Redan under samtalen brukar det börja hända saker, framför allt får många kommuner upp ögonen för hur mycket de redan gör som kan kopplas till hållbarhet.

Vilken nytta får jag som företagare av en granskning i min kommun?

– Hållbarhetsarbetet som görs av kommunen och andra lokala och regionala aktörer påverkar i sin tur möjligheter och förutsättningar för dig som företagare att arbeta hållbart. Det finns så mycket man kan göra själv, men som företagare är man samtidigt beroende av att andra ser till att saker som vattenförsörjning, avlopp och återvinningsstationer fungerar, även när man har som flest gäster. Det är också viktigt att tillståndshanteringen fungerar. För att inte tala om tryggheten i att veta att det finns andra som tar ansvar för skydd och klimatanpassning av våra natur- och kulturmiljöer samtidigt som de ansvarar för att infrastrukturen fungerar för tillgängligheten dit.